Åtgärder för en fungerande samexistens
Samexistera
Hantera måsfåglarnas ungar med omtanke
Måsar i stan
Måsar och även trutar lever ofta i stadsmiljön eftersom deras naturliga miljöer påverkas av utbyggnad i havsbandet samtidigt som utfiskning gör att de får svårare att få tag på sin naturliga föda.
Utmaningar
Utmaningarna som kan uppstå kring måsar i stadsmiljön är främst att människor kan uppleva att deras gälla skrik stör eller ser dem som påträngande när de söker mat eller skyddar sina ungar. På grund av detta förekommer det att s.k. skadedjursföretag anlitas. Dessa plockar bort bon och det händer också att de dödar ungarna vilket blir jaktbrott. Det är varken lagligt eller acceptabelt.
Onödigt och fel
På startsidan och under Lag & Rätt kan du läsa om varför vi anser att det förfarandet är regelvidrigt. Dessutom är det onödigt. Häckande fåglar är ett förutsägbart fenomen. Med framförhållning och informationsinsatser går det att både förebygga och hantera problem.
Behandla måsarna som du vill de ska behandla dig
Säkerhet lyfts många gånger fram som ett argument för att måsungar inte skulle kunna vara där människor är, p.g.a. föräldrarna vaktar dem.
Måsar är mycket intelligenta. De minns hur de blir behandlade och av vem. På ett ställe där människor behandlar måsungar illa och skriker åt eller jagar måsföräldrarna skapas en ond cirkel. Föräldrarna har all orsak att vara rädda om sin unge och försöka skydda den genom skenanfall och varningsskrik. Dödas deras unge så vaktar de än mer intensivt nästa år.
Det är en helt annan sak på en plats där måsarna lär sig att ungarna får vara ifred och att ingen gör något med dem. Det första året kan föräldrarna vara vaksamma ungens första dagar på marken men redan nästa år har de lugnat sig och så fortsätter det.
Måsar lever länge, de kan bli mellan 20-50 år gamla. Enkla åtgärder för en fungerande samexistens skapar goda relationer som varar.
Samexistera
Ge barn respekt för djur och natur!
Barn som värnar om djur och miljö blir vuxna med större empati för andra och lägre klimatavtryck. För att fostra sådana människor behöver vi aktivt visa att jorden är till för oss alla. Det spelar ingen roll vilka namninsamlingar vi skriver på om fina värderingar inte avspeglas i hur vi praktiskt gör i vardagen. Tolerans mot och hänsyn till andra varelser är viktigt att att praktisera i vardagen.
Hänsynsåtgärder – Gör så här
Låt fåglarna vara ifred, gå inte i närheten av bon eller ungar. När ungarna kommit ner på marken är föräldrarna väldigt oroliga i några få dagar, sedan lugnar de sig.
Var medveten
Fiskmåsar flyger nära men attackerar inte. Gråtruten kan vara mer försvarande, men trutungarna är sällan på marken.
Föräldrarnas oro är störst första dagarna/veckan ungarna är på marken. Ta en omväg runt bon eller ungar.
Var medveten om att de flesta måsar är skygga och undviker människor om de kan.
Agera
- Stäng fönster och använd öronproppar för att minska störning av måsarnas ljud.
- Stirra på måsarna (de flesta vill inte komma nära då) för att motverka skenattacker/”matstöld”.
- Använd ett paraply som skydd mot närgångna fåglar.
- Bygg relation genom att mata, om det är svårt att undvika kontakt (t.ex. vid särskilda boenden). Börja innan ungarna kommit ner, så motverkas skyddsbeteende.
- Måsungar är s.k. “borymmare”, det är normalt att de syns utan föräldrarna, även som väldigt små. “Rädda” dem inte i onödan. Deras föräldrar finns normalt i närheten och matar dem.
Så här flyttar du måsungar
Här följer Djurens Ös tips för hur måsungar kan flyttas när det är nödvändigt att göra, d.v.s. när det är nödvändigt pga risk för allvarlig skada eller olägenhet.
- Innan du flyttar måsungarna är det viktigt att du kollar platsen noggrant. Välj gärna en plats med buskage eller där ungarna på annat sätt kan gömma sig. Ett passande tak eller stor takterass där det finns någon form av skydd är perfekt (bäst är om det finns en kant runtom så ungen inte kan hoppa ner på marken igen, t.ex. en takterass)
- Ta på dig tunna plasthandskar så skyddar du måsungarnas dun (det är dock en myt att föräldrarna inte skulle ta hand om ungarna om en människa tagit i dem). Ungarna brukar vara lätta att fånga. Men om de är snabba och springer undan är ett knep att fösa in dem i ett hörn och sedan lugnt och försiktigt fånga in dem och placera dem i lådan. Var uppmärksam så du inte skrämmer ut ungen på vägen.
- Ta ungarna i en öppen låda med en rejäl kant så att de inte kan ramla ur. Lägg gärna hushållspapper i botten så de inte halkar omkring (inte nödvändigt).
- Håll upp lådan under hela flytten så att föräldrarna ser och hör sina ungar. Kolla att föräldrarna flyger med när ungarna flyttas. Var noga med att vänta in föräldrarna och stanna upp ifall de inte hänger med. Låt då ungarna ropa på sina föräldrar. När de är ifatt kan du fortsätta transporten.
- Sätt ut ungarna på den plats du valt ut och lämna dem ifred så att föräldrarna nu kan flyga ner till sina ungar och bekanta sig med platsen.
- Är det många ungar som ska flyttas samtidigt från flera måsfamiljer så kommer föräldrarna att hitta sin unge/sina ungar även om de blandas.
Hotet mot måsarna
Den som inte fått tillfälle att observera måsar på nära håll kan lätt uppfatta dem som skräniga och tänka på dem som glupska och tiggande. Men måsar är så mycket mer än så. I texterna nedan berättar vi om måsarna och de utmaningar de dagligen
Varför låter måsarna?
Måsar låter en massa precis som vi människor gör.
Vid här tiden är det nog många som hör dem på nätterna och undrar varför de låter så mycket. Ljud vi inte förstår stressar hjärnan mer än när vi hör samma ljud och kan sätta dem i sammanhang.
Måsar är monogama. De finner en partner som de normalt håller ihop med hela livet. Men de kan vara skilda åt när det inte är häckningssäsong. Vissa måsarter är flyttfåglar och vissa måsindivider flyttar även om de inte tillhör en art som brukar göra det.
När måsarna kommer till sina häckningsplatser (som kan vara taken på våra hus) i februari/mars/april är stämningen hög. De yngre eller ensamma ska hitta en partner. Etablerade par som inte träffats på länge ses igen. De hälsar på varandra, uppvaktar och uppvaktas. En del måsar blir avvisade och får inte vara med. Allt det där låter.
När de parar sig ekar deras karakteristiska “kakakakakaka” ljudligt. När äggen sedan är lagda och föräldrarna ruvar är de betydligt mindre högljudda.
Nästa stora händelse är när ungen kläcks. Föräldrarna blir alldeles till sig, och ropar av uppspelthet. Det smittar av sig, hela kolonin delar förtjusningen och skriar som för att annonsera det nya livets ankomst.
Därefter hörs ungen ljusa, vädjande pip när den ber om mat. Föräldrarna är förstås väldigt beskyddande den första tiden och varnar högljutt om någon fara närmar sig.
När en unge trillar eller hoppar ner från ett tak blir föräldrarna upprörda och det smittar av sig till andra måsar.
Sen kommer dagen när måsungarna äntligen kan flyga. Du har utan tvekan hört hur de låter då, men kanske inte förstått vad det var. Ljudet påminner inte alls om måsar. Det låter precis som glada småbarnsskratt “ihhihihihihihi”.
Måsar låter. Det gör vi med och vårt buller orsakar så enormt mycket mer stress och problem för väldigt många fler fåglar än vad ljudet av dem gör för oss.
Nästa gång du hör måsarna så tänk på att just nu händer förmodligen något stort i deras liv.
Att täta rutorna, stänga fönstret eller använda effektiva öronproppar (Howard Leight är bäst) gör stor skillnad, liksom whitenoise (som skapar en “vägg” av ljud)
Ett liv fyllt av faror
Måsarna du ser och hör lever ett farligt liv. Många av dem är flyttfåglar. De kommer till oss för att häcka och föda upp sina små sedan flyger de till hösten neråt till Danmark, Tyskland eller nordvästra Europa. När det gäller trutarna kan en del av dem flyga ända ner till medelhavet eller till och med till Afrika.
Truten Gulliver räddades av viltrehabiliterare i Skottland efter att han varit instängd i en papperskorg. Han vägde bara drygt ett halvt kilo. En dedikerad räddningsinsats gjorde att han återhämtade sig helt.
Mindre än ett år senare siktades Gulliver på en strand i Marocco, nästan 300 mil från platsen där han räddades.
Det är omöjligt att föreställa sig alla de faror och utmaningar som måsar och andra fåglar möter i sina liv. Att ta sig till häckningsplatserna är förenat med stora risker för dem.
Studier i Finland pekar på att s.k. skyddsjakt som inte rapporteras kan ha en klart negativ effekt på måspopulationer, liksom att den fridlysta silltrutens ungfåglar ofta förväxlas med gråtruten och dödas.
Utfiskade hav och mänsklig utbredning i kustbanden där måsarna hem blir våra gör deras liv mycket svåra. De hittar inte den föda de behöver. Utan mat kan de inte föda upp sina ungar.
Under 2025 berättar viltrehabiliterare i England att många av måsarna de får in är mycket magra och så utsvultna att de saknar kraft och reagerar långsammare när det gäller att exempelvis flytta sig ur vägen för en bil.
Desperata måsföräldrar lyckas inte finna mat till att föda sina ungar och sig själva. De ger det de får tag på till ungarna och svälter själva. Vi på Vingslaget har hört liknande historier från människor i Sverige, bl.a. om en alldeles utsvulten trut som hade landat mitt på vägen och inte klarade att flyga igen för att den var så avmagrad och svag.
Måsarna som kommit hit har flugit över land och hav. Kanske har man skjutit efter dem, dödat deras vänner eller partnern. Utsvultna och desperat kämpande för att finna mat till sina ungar blir de ofta bortjagade från de födokällor de hittar.
Det vi kan göra för dem är att låta dem få finnas. Att samexistera utan att döda deras ungar med våra klagomål.
Allt färre måsar
Måsarnas antal minskar.
Fortfarande tror många människor att det finns gott om måsar. Men så är det inte. Deras antal har de senaste decennierna minskat dramatiskt.
Vingslaget.nu har varit i kontakt med flera kommuner och många privatpersoner på olika platser i Sverige, som berättar om hur mycket färre måsar det blivit bara de senaste åren. Det stämmer med situationen i många andra länder. I Skottland har exempelvis måsarnas antal halverats det senaste decenniet.
Antalet fiskmåsar har minskar rejält och på många ställen syns gråtrutar sällan eller aldrig
Samtaliga måsar är rödlistade. Fiskmåsens status är sårbar och gråtruten är listad som hotad (men är i stort sett utrotad i delar av landet).
En arts bevarandestatus är utgångspunkt för om allmän jakt ska tillåtas på arten. Det är också en faktor som påverkar bedömningen ifråga om skyddsjakt.
När det gäller arter med negativ bevarandestatus ska det ställas mycket höga krav på skadans/riskens allvarlighetsgrad för att skyddsjakt ska tillåtas.
Måsfakta
Vi håller på att utrota måsarna
De senaste decennierna har måsarnas antal minskat kraftigt. Miljöförstöring, förlust av boplatser och utfiskning av haven lyfts som orsaker. Jakt anses inte direkt bidra till minskningen. Vad som missas är de tiotusentals ingrepp som årligen görs just när måspopulationerna är känsligast – den s.k. skyddsjakten där ägg och bon förstörs och måsungar dödas, trots att det uppenbart strider mot lagstiftningen.
Måsfakta
“Skyddsjakt” bidrar till måsproblem
När vi frågat anställda på s.k. skadedjurföretag och människor som ogillar måsarna, om deras upplevelser, berättar de om attacker, fåglar som flyger ner mot dem, historier om folk som fått sår efter närkontakt med en mås.
När vi pratar med viltrehabiliterare eller någon av alla de människor som älskar måsar pratar de om kloka, lojala, personliga och vänliga fåglar – som känner igen “sina” människor, kan läras att inte skrika så mycket, söker människors sällskap för just sällskap och utan ett uns av aggressivitet. De människorna är långt fler än de andra (enbart på den mest populära facebooksidan för måsvänner finns idag 50 000 följare).
Hur hänger de här motsägelsefulla bilderna ihop?
Svaret fick vi när vi lade ihop vad en professor i filosofi skrivit (om hur han experimenterade och kom fram till att måsarna sökte hans sällskap ännu mer än mat), en annan professor i biologi berättade (om hur måsar känner igen människor efter lång tid) och en tidigare anställd på ett engelskt skadekontrollföretag pratade om (hur måsarnas beteende skiljer sig mellan platser där de utsatts för “kontrollåtgärder” och där de inte gjort det).
Måsar är otroligt kloka och anpassningsbara. De har känslor, som alla djur. De traumatiseras och minns att de fått sina bon/ägg förstörda och sett sina ungar dödas av människor, Även om enskilda individer p.g.a. sådant blir aggressiva, så är det inte normalt för måsar att attackera människor.
Däremot händer det att enskilda fåglar (en minoritet av måsarna, som specialiserat sig på “matnappning”) tar mat från människor och det kan tolkas som aggressivitet utan att vara det.
Utbredd skyddsjakt på måsar är ett effektivt sätt att skapa fler, inte färre, sammanstötningar mellan mås och människa. Därför förvärras ofta problemen i områden där man förstör måsägg och dödar deras ungar.