Just nu skrivs det mycket om måsar och en hel del desinformation sprids. Bland annat handlar det om felaktig info om att regelverket skulle vara oklart när det gäller rätten att döda måsungar.
Rättsläget är inte oklart vad det gäller vad som får göras med måsungar som upplevs orsaka störning i bostadsfastigheter., Det är tvärtom klart och tydligt. Måsungar får vid allvarlig/risk, flyttas om det inte finns annan lämplig lösning och det gäller hus/gård. Ordet “avlägsnas” i bestämmelsen (punkt 16, bilaga 4, jaktförordningen) ändrades just för att tydliggöra att det är flytt som får göras och att fågelungar i denna situation inte får dödas (detta eftersom Naturvårdsverket insett att det fanns ett utbrett missförstånd, att olika aktörer om regelverket trodde att fågelungar får dödas vid störning till följd av ett bo i hus/gård).
Gäller det inte ett bostadshus så är det bara när en fågel är i en anläggning (t.ex. livsmedelstillverkning, medicinsk anläggning) eller i en yrkesmässig odling som enskild får utöva skyddsjakt på eget initiativ (dvs utan att länsstyrelsen ska godkänna). Oavsett om Naturvårdsverket på frågor från enskild svarat att det är oklart vad som avses med anläggning så är det uppenbart att bostadshus inte är en anläggning i jaktlagstiftningens betydelse.
Fågeldirektivet som bl.a. jaktlagstiftningen införlivar i svensk rätt, har strikta regler och ett mycket begränsat utrymme för undantag. Den begränsade undantagsmöjligheten ifråga om anläggning/odling finns för att enskilda i allvarliga undantagsfall ska kunna agera snabbt, inte för att allmänheten ska få ska få möjlighet att lättvindigt döda fredade fåglar pga upplevd störning.
En anläggning är som framgår på åtskilliga ställen i t.ex. bilaga 4, olika typer av särskilt känsliga verksamheter där risken är hög för en situation där grunderna för undantag som finns i artikel 9 i fågeldirektivet (2009/147/EG) är uppfyllda, dvs risk för hälsa/säkerhet och allvarlig skada på egendomsslagen skog, boskap, vatten, gröda och fiske.
Exempel på anläggningar i den bemärkelsen är t.ex (hämtat från bilaga 4 i jaktförordningen): “trädgård eller annan anläggning för yrkesmässig bär- eller fruktodling; inom område för viltuppfödning, hönsgård eller liknande anläggning; i ladugårdar, livsmedelslager eller andra motsvarande; handelsträdgård, anläggning för yrkesmässig fruktodling eller plantskola om anläggningen är inhägnad med stängsel”
Det finns alltså en allmän möjlighet att flytta fågelungar i nödfall (vid allvarlig risk) om ingen annan lösning finns och en mycket begränsad möjlighet till skyddsjakt på fåglar i ett par andra specifika situationer (i anläggning och yrkesmässig odling).
Även i det sistnämnda fallet gäller proportionalitetsprincipen som är en utgångspunkt för all skyddsjakt – ingreppet måste stå i proportion till risken. Finns möjlighet att lösa situationen utan att döda fåglar (exempelvis genom att ta ut en fågelunge från en anläggning) ska det alltså göras istället.
Det krävs rättsfall för att både enskilda och myndigheter ska bli fullt medvetna om rättsläget och ändra sitt agerande. Ser du någon som bedriver skyddsjakt genom att fånga in fågelungar så fråga vad de sysslar med och informera om att ungarna inte får dödas utan enbart flyttas (i nödfall). Om de tar ungarna med sig eller dödar dem, dokumentera och polisanmäl som jaktbrott.